Det beror sig väl på hur stor "glipan" blir. I många lågstadieskolor idag är ju klasserna blandade, 6-9 år, och det verkar funka bra. Vill man sedan sätta en 16-åring bland andreklassare så blir det kanske lite värre.

Det beror nog (mest) på tre saker mängden, åldern och uppfostran. Förr när mindre skolor tog emot en elev från annat land gick det att göra så, men ta emot tio med annorlunda sätt att se på andra människor och placera dem ihop med avsevärt yngre klasskamrater, kan ställa till med stora problem.

Fin tanke, men tror att det blir svårt att omsätta i verkligheten.

#2 "Annorlunda sätt att se på andra människor"? Hur vet du det? Det är barn vi talar om.

#4 Kulturkrockar. Barn som uppfattar det som fullständigt normalt att skilja på pojkar och flickor, kan ställa till problem, liksom de som har religiösa bud, som inte passar ihop med det klasskamraterna är vana vid.

Uj det kan bli lurigt. Har själv ingen erfarenhet så kan inte säga bu eller bä.

Men kan tänka mig både negativa och positive effekter som kan uppstå. Tyvärr är det ju det ju oftast negativa saker som tar överhanden och kan bli till verkliga problem.

Hoppas att det visar sig fungera bra istället… men att många av barnen som kommer är krigstraumatiserade kan nog också vara en faktor som ställer till det och skapar svårigheter i klasserna. Både för dem som kommer (i första hand) och även dem som redan finns i klasserna och ska ta emot.

#4 Och du vet att alla barnen är sådana, antar jag?

(Skrämmande när en allmän gissning baserat på fördomar, dvs "det vet ju alla", kan få så många gilla-tryck…)

#4 Barn?? Alla upp till 18 kallas väl barn och ja, tonåringar som kommer hit har hunnit ta till sig sitt eget lands seder och bruk och det blir vad man kallar en kulturkrock. Då kan det bli problem att sätta dem med små barn så det beror helt på vilka åldrar man blandar. Jag har en liten pojke på sju år som precis påbörjat sin skolgång och som behöver extra stöd i sin klass, som redan nu har svårt att få det p.g.a bristande resurser och svårigheter att få lärarna att räcka till, då känns det inte så roligt att det kanske kommer en massa tonåringar till hans klass som också ska göra anspråk på de små möjligheterna som finns att få extra hjälp. Det är lätt att öppna sina hjärtan och le stort åt sin godhet om man inte själv har barn i skolan, speciellt med svårigheter och vet hur otroligt ansträngt läget i skolan redan är.

#8 Precis. 

Att som exempel placera någon som är 14  år tillsammans med de som går i 2:a klass tror jag inte är en lösning. Särskilt inte om den äldre inte behärskar svenska.

#8 Barn?? Alla upp till 18 kallas väl barn

Vet inte vad du frågar om här när du samtidigt besvarar frågan själv.

#9 Jag tror faktiskt inte att det skulle vara aktuellt. Det måste ju vara realistiska åldersskillnader dem talar om. Det handlar om att starta en eller två årskurser neråt inte 5.

#11 Det vet inte jag heller, men det var väl ungefär så Fridolin uttryckte sig. Hur som helst så är det min uppfattning att språket blir helt avgörande. Hur ska någon kunna hänga med om man inte förstår ett ord av vad som sägs?

#10 Bara upplyser dig om att även 17 åringar benämns som barn och ja, är man 17 har man hunnit ta till sig av sin egen kulturs normer som i de flesta fall skiljer sig från vår. Just "de är ju barn" är ett så modernt och populärt uttryck att använda, ungefär som, inga problem kan uppstå, de är ju barn :) dock är min högst personliga åsikt att tonåring eller ung vuxen är ett bättre uttryck på en 17:åring, speciellt de som rest hit ensamma från sitt land har erfarenheter som kan jämföras med yngre vuxnas mer än det kan jämföras med barn.

#11 Tjeja

Du har uppenbarligen inte lyssnat på intervjun.

Programledaren frågar Fridolin om en fjortonåring ska kunna sättas i klass två, utbildningsministerns svar lyder: 

”Ja. Den lag vi har i dag innebär att åldern bara är EN faktor bland flera som ska vägas in när man gör en årskursplacering. Och det är klart att det funkar ju inte att säga till en elev att du har aldrig gått i skola innan, nu sätter vi dig i åk 8 och så har du 1,5 år på dig att klara detta.”

Så jo, det handlar om ganska stora åldersskillnader.

// Staffan

#14 Jag tänker att det är ett ganska stort gap mellan politikerna i riksdagen och verkligheten när jag skriver i #11. När dessa barn planeras in i en skola av berörd personal kommer dem inte planera så stora åldersskillnader ihop om dem inte blir tvingade till det. Då hittar skolorna andra lösningar istället oavsett var nötterna i regering och riksdag säger eller "tycker".

Jag har inget förtroende för Sveriges riksdag och regering längre utan säger som den värmländska pedagogen här i nyheterna för några dagar sedan, "han är så dum så klockera stannar och blommera vissner" men riktar det till hela gänget i Plenisalen.

Känns mer och mer för varje dag som att Sveriges kommuner, landsting och län lever i en helt annan värld än nötterna på Helgeandsholmen!

#15 http://www.svd.se/fridolin-satt-nyanlanda-tonaringar-i-lagstadieklasser

#16 Läs mitt inlägg i #15 igen. 

Vad Fridolin säger och hur verkligheten ser ut och vad det tar sig för uttryck i skolorna tror jag kommer vara olika saker. Fridolin sitter i "Utopia på Helgeandsholmen" och filosoferar. Verkligheten där ute är en annan och dem som jobbar där och verkställer verkligheten har mer sunt förnuft.

#16 Fast använder man bara argumentet "det kommer ändå inte bli så" som svar när man blir motbevisad så är det ju inte någon mening med att börja diskutera någonting över huvud taget. Ren fakta är ju att skolan måste rätta sig efter det som bestäms så om förslaget går igenom så jo, då kan det mycket väl bli så.

#13 Bara upplyser dig om att även 17 åringar benämns som barn och ja, är man 17 har man hunnit ta till sig av sin egen kulturs normer som i de flesta fall skiljer sig från vår

Jo, jag vet att 17-åringar räknas som barn eftersom det är det jag hela tiden har sagt. Däremot vet jag inte vad de har med sig i bagaget rent kulturmässigt, och därför tänker jag inte heller anta eller få det till "argh nej, de är muslimer och kommer att förstööööööra allt" som normen annars verkar vara.  ;)

ungefär som, inga problem kan uppstå, de är ju barn

Naturligtvis kan det bli problem även med barn, speciellt sådana som kommer från krigshärjade länder. Däremot lär barn sig överlag lättare än vuxna.

#18 Just därför jag inte har något förtroende alls för folket i riksdag och regering längre! Dem lägger bara förslag och tar en massa beslut som är orealistiska, verklighetsfrånvända och okunniga, ibland tama och lama dessutom och rent ut sagt idiotiska. 

Jag tror folket i Sverige kommer göra uppror helt mot beslutsfattarna där snart om de fortsätter i samma ignoranta spår som på senare tid och det gäller inte bara flyktingkrisen utan allt annat i samhället som håller på att gå över styr och i stöpet nu.

Visst ska vi hjälpa flyktingar, men på vettiga sett och i omgångar vi kan hantera på ett realistiskt och humant sätt. 

Men ja, jag ser nu när jag läser tillbaka i #11 att jag skrivit fel så det ser ut som jag menar att Fridolin inte talar om dessa skillnader. Det är en miss i skrivandet av mig, ber om ursäkt. Jag skulle skrivit "det blir tal om" istället och inte "dem talar om" för det var vad jag tänkte när jag skrev. När det kommer till verkligheten tror jag inte att det kommer att bli så och jag är tveksam till om det över huvud taget skulle fungera med flera äldre i samma klass som yngre barn.

Men med enstaka äldre barn kanske det kan ha positiva effekter i klassrummen. Å andra sidan är det ju svårare med traumatiserade barn som krigsflyktingar och inte som att ta in en prao-elev från åk 7 till åk 2 i några veckor vilket jag tror att Fridolin i sin naivitet hoppas på.

Men det återstår att se hur det blir i slutänden. Om förslaget får genomslag.

#20 Nu är jag förvisso inte lärare, men är inte A & O (!) att barnen får lära sig svenska innan de placeras ut i en "svensk" klass? I annat fall har jag svårt att se hur det ska kunna fungera i realitet.

Jag har ingen egen erfarenhet men mina klasskamrater som direkt hade placerats i svensk skola på 40-talet, berättade för mig att det var ett mycket snabbt och bra sätt att lära sig svenska.

Jag kan för lite för att ha en åsikt…men en reflektion är att barnen knappast har något problem med det…utan att problemen finns hos föräldrar och lärare.

Oskar

#23 Definera lite närmare hur du menar. Menar du att barnen inte har några problem med det om de inte aktivt ställer sig upp och säger att de har problem med det, eller menar du att de inte kommer påverkas negativt utav det alls utan att det bara är vi föräldrar som hittar på att det är något negativt?

Här är för övrigt ett av "barnen" som längtar efter att få börja skolan. Såg artikeln och tyckte den var värd att dela. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vast/muhammad-langtar-till-skolan

#24 Som jag sa är jag inte speciellt insatt…men jag skulle tro att mycket av de problem och fördomar som finns ligger hos oss vuxna. Jag tror inte barnen reflekterar på samma sätt över hudfärg och ålder. Så kanske att vi vuxna tror att det blir mer problem än det egentligen är.

Om du går på högskolan eller på kvällskurser så kan det ju gå allt från typ 18-åringar till 90-åringar där och det är det ju ingen som har några problem med.  Så kanske att det borde gå även i grundskolan? Men vad vet jag.

Oskar

Åh vad det är nedslående att läsa en del kommentarer! 😕

Emo,

Det du skriver i #2 och #5 bygger inte på några erfarenheter eller kunskaper eller forskning misstänker jag? Det är rena fördomar och förutfattade meningar utan förankring i verkligheten. Har du upplevt eller sett det du beskriver? Jag antar (och hoppas) att du inte jobbar i skolan.

Jag är lärare och vet att det inte alls fungerar så. Vad då kulturkrockar, annorlunda sätt att se på andra människor, naturligt att skilja på flickor och pojkar?  Jag blir både ledsen och arg när jag läser sådant. Det här är barn vi pratar om. Jag har aldrig sett det du beskriver. Barn fungerar inte så. 

Sen är det också så att det kommer inte att handla om så stor åldersskillnad. Även om Fridolin uttryckte det så, så menar han mera teoretiskt att det är något som skulle kunna hända. Det händer väl inte speciellt ofta att en 16-åring aldrig gått i skolan och kan hamna i samma klass som en åttaåring. I praktiken har lärare hittat andra sätt att lösa det, precis som Tjeja är inne på. De finns ofta ett stort tolkningsutrymme när det gäller skollagen, riktlinjer och annat som skolan måste förhålla sig till. 

En del skolor har exempelvis internationella klasser för nyanlända som går i en särskild klass under några månader och med extra resurser innan de börjar i en vanlig klass. De flesta barn klarar det alldeles galant att börja i en vanlig klass utan att kunna ett enda ord svenska. De lär sig fort. Självklart är det en stor utmaning för lärare och att anpassa undervisningen men det finns alltid ett sätt bara lärare har rätt kompetens och inställning.

#21 

Och var tänker du att de ska lära sig det? Det är just i en "vanlig svensk klass" (vad det nu kan betyda) som barnen lär sig snabbast. Man lär sig ett nytt språk genom att få tillgång till det. Hur ska man annars lära sig?

#7 Vist är det skrämmande? Folk bryr sig inte längre om fakta. Så länge någon skriver en förutfattad mening som stämmer ganska väl med min egen så behöver vi inte lyssna på de som faktisk vet vad de pratar om eller har rätt. Sorgligt!

#0 

Det är inte flyktingar som placeras med yngre elever. Utan elever som är något äldre placeras i klasser med något yngre elever.

#26 Jag råkar vara insatt och håller helt med dig! Barn är mycket mer förstående och fördomsfria än vi vuxna är. Oavsett kulturell bakgrund.

# 26 Tycker du inte själv att det är två helt skilda saker att blanda 18 åringar med andra vuxna i olika åldrar och att blanda små barn med tonåringar och vuxna när det gäller utbildning? Och nej, jag tror inte heller småbarnen kopplar ihop problemen i skolan med de vuxna som nyligen börjat i klassen och som gör anspråk på de redan små resurserna som finns. En barnhjärna är mycket enklare än så, däremot är jag säker på att de märker av när de inte får den hjälp de behöver, när lärarna är stressade och inte räcker till och när materialet de ska jobba med är så slitet att det går sönder bara man rör det. Jag vet inte om du har barn som går i skolan, eller hur det isåfall ser ut i deras skola men i skolan mina killar går så räcker varken lärare eller material till som läget är nu och ja, båda mina killar märker av det.

#27 Jag bor i Sverige, ser svenska TV-program, läser svenska tidningar och pratar med människor som liksom jag lever i den svenska verkligheten. Jag tror inte att de svenska programmen och de svenska tidningarna bara ljuger. Jag antar att de barn som berättar om sin verklighet i skolan gör det för att det är den verklighet de tvingas leva i.

#32 Att du läser tidningar, ser på TV m.m, gör inte dig till ett expert i ämnet. Jag bor också i Sverige förresten och har dessutom en adekvat svensk utbildning som gör mig till expert att uttala mig om både barn och hur de lär, tänker och utvecklas men även om skolan och skolforskning. Samt språk, flerspråkighet, andraspråksinlärning m.m. 

Jag tror inte heller att de svenska tidningar ljuger men däremot så låter de en massa okunniga personer uttala sig. De som inte är insatta kan tro att det är så, medan en som är insatt vet att artiklar innehåller rena faktafel. Här har du ett tydligt exempel på när människor som inte har kunskap om skolan eller skolforskning uttalar sig i ämnet. I Svenska tidningar, som inte ljuger men låter dumskallar komma till tals. Så här säger de: 

" …. oavsett vilket så stärker det vår slutsats att legitimeringen av lärare i stort sett är onödig. Det sammanfaller även med de slutsatser som Obama-administrationen drog i sin rapport. Det är också i linje med det som skolforskningen i övrigt har konstaterat: det är svårt att finna entydiga belägg för att lärarutbildning ger bättre lärare." 

Och det är absolut inte i linje med skolforskning som de påstår här. Det de föreslår är att helt och hållet avskaffa lärarlegitimationen (vilket öppnar upp för att anställa obehöriga) och att kompetenta (?) lärare utan någon utbildning borde ges möjlighet att undervisa i skolan. De dissar både lärarutbildningen och de som har lärarlegitimation och menar att det inte finns något som säger att en lärare är bättre om hen har en utbildning. 😮Deras slutsatser är inte bara häpnadsväckande utan bygger även på faktafel och okunnighet.

#31 Jo, jag inser att det är skillnad på att ha blandade klasser med 6-18 åringar och att ha blandade klasser med vuxna i åldrarna 19-100 år. Det är säkert en annan pedagogik som gäller för 6 åringar och 18 åringar…men ändå…kanske inte så stora skillnader som man först kan tro? Och kanske att äldre elever kan vara en tillgång för de yngre? Om jag tänker på min egen skolgång så kan jag inte tänka mig att den hade blivit sämre av att det under vissa tider/lektioner fanns ett par äldre elever i klassrummet. Snarare hade det blivit bättre.

Oskar

#33 Detta är ett diskussionsforum. Ska du vara den, som bestämmer vilka, som får lov att skriva utan att ha den utbildning och vara den expert, som du anser dig vara?

I #27 tar du dig rätten att här skriva om dina antaganden beträffande mig: "Det du skriver i #2 och #5 bygger inte på några erfarenheter eller kunskaper eller forskning misstänker jag? Det är rena fördomar och förutfattade meningar utan förankring i verkligheten."

Att du underkänner svenska barns upplevelser i den svenska skolan, när de berättar om vad de upplevt där, anser jag beror på en brist på förståelse för andra människor.

#27 "Och var tänker du att de ska lära sig det? Det är just i en "vanlig svensk klass" (vad det nu kan betyda) som barnen lär sig snabbast. Man lär sig ett nytt språk genom att få tillgång till det. Hur ska man annars lära sig?"

Jag skrev "svensk" klass inte "vanlig svensk klass". En viss skillnad, särskilt med tanke på att jag använde citationstecken. Du tolkar det som att "den där Hayabusa menar så klart en fin klass med vita barn!". Nej, det gör jag inte. 

Jag inbillar mig att det är tämligen svårt att hänga med i lektionerna om man inte behärskar språket som används under lektionen. Alldeles oavsett språk. Men, visst - jag kan ha fel.

#35 Mycket bra skrivit, du sammanfattar det jag tänkte.

#34 Hur länga sedan var det du gick i skolan och vart gick du? Kan tänka mig att det är en skillnad mellan rikemans kommunerna och de där skolorna inte är riktigt lika bra. Om du för en sekund bara tänker tanken att olika skolor har olika resurser men att samma regler kommer gälla för alla skolorna så ser du kanske saken ur en annan vinkel. Jag skulle också önska att du gav lite exempel på hur ett gäng nyanlända tonåringar och vuxna, som varken kan ett ord svenska eller hur våra seder och bruk fungerar, kan berika min sjuårings inlärning i klassrummet. Vad är det som du tycker kommer göra hans skoldag bättre. Som det är nu har de en stor klass, många barn på en lärare som försöker hinna med att hjälpa alla men som inte riktigt lyckas. Läseboken han har med hem är så sliten att vi knappt vågar bläddra i den men skolan har inte råd att köpa in bättre. På vilket sätt blir det bättre av att det kommer ytterligare ett gäng tonåringar/vuxna till hans klass?

#38: "Jag skulle också önska att du gav lite exempel på hur ett gäng nyanlända tonåringar och vuxna, som varken kan ett ord svenska eller hur våra seder och bruk fungerar, kan berika min sjuårings inlärning i klassrummet." 

Han skulle kunna lära sig samverka och kommunicera med personer i andra åldrar, han kunde snappa upp lite av deras språk och seder, han skulle bli medveten om seder och bruk alltid är unika för varje person och varje grupp och inte något universellt. Allt mycket nyttiga erfarenheter att få, ju tidigare i livet desto bättre.

#35 Detta är ett diskussionsforum. Ska du vara den, som bestämmer vilka, som får lov att skriva utan att ha den utbildning och vara den expert, som du anser dig vara?

Egentligen är det självklart, men jag säger det i alla fall: Nej. det är inte jag som ska bestämma vem som får lov att skriva. 🙂 Jag är också med i många andra diskussioner som handlar om andra saker och där jag inte är expert. Det behöver man inte vara för att få vara med och diskutera. Men just i den här tråden och i det här ämnet kan jag en hel del. Det tycker inte jag är fel att påpeka. Om jag ser att någon drar felaktiga slutsatser som bygger på förutfattade meningar mer än kunskap, då säger jag till. Kan inte se att det är fel. Säg att jag kommer in på scrapbooking (som jag inte kan något om) och påstår saker som inte stämmer. Det måste väl ändå vara i sin ordning att du som kan mer om det, rättar mig och förklarar. 

Att du underkänner svenska barns upplevelser i den svenska skolan, när de berättar om vad de upplevt där, anser jag beror på en brist på förståelse för andra människor.

Jag underkänner inte svenska barns upplevelser, utan dina antaganden.

#36 

Jag skrev "svensk" klass inte "vanlig svensk klass". En viss skillnad, särskilt med tanke på att jag använde citationstecken. Du tolkar det som att "den där Hayabusa menar så klart en fin klass med vita barn!". Nej, det gör jag inte. 

Ja, jag kanske skrev fel men det förändrar egentligen inte mitt svar oavsett hur du tänkte här.

Jag inbillar mig att det är tämligen svårt att hänga med i lektionerna om man inte behärskar språket som används under lektionen. Alldeles oavsett språk. Men, visst - jag kan ha fel. 

Som sagt, var ska de lära sig det svenska språket om inte i en "svensk" klass med barn som pratar svenska? Visst är det svårt att hänga med när man inte kan språket, men så är det alltid i början. Det finns ingen lätt väg in. Det mest effektiva och snabbaste vägen att lära sig ett nytt språk och så småningom kunna ta till sig kunskapsinnehållet också är just att vistas i en miljö där man har tillgång till språket och där man även blir "tvungen" att använda det. Det gör man bäst i skolan. Var annars?

Forskning & Framsteg är en av de tidskrifter jag läser alla nummer av och därifrån har jag hämtat denna rapport, som håller sig till ämnet.

http://fof.se/tidning/2009/3/aldersblandade-klasser-samre-vanliga

#43: Kan man sätta likhetstecken mellan åldersblandade klasser och klasser med en eller två elever i annan ålder?

#44 Det vet jag inte. Då får man nog studera undersökningen noggrant.

#38 Det var ett bra tar sedan och ja jag gick i skolan i en välmående kommun. Så jag har noll erfarenhet av skolor i problemområden eller invandrartäta kommuner. Vet bara att min skolgång var ganska stelbent och likriktad, vi lärde oss det man ska och säkert hade vi finfina resultat i alla undersökningar men hur kul och nyttigt är det att gå i en skola där alla har vita föräldrar som lämnar av barnen i en Volvo för att sedan köra till sitt mellanchefsjobb på nån bank? Mycket teoretisk kunskap javisst, men dålig koll på hur det såg ut utanför kommungränsen hade jag. Så att blanda upp min klass med några elever med annan kulturell bakgrund hade nog inte skadat. Men det är ju förstås bara vad jag tror.

Så kanske att din 7-åring skulle bli en mer tolerant och förstående världsmedborgare med andra ord? Något som är en extremt bra egenskap med tanke på att den värld han kommer att leva i antagligen är ännu mer globaliserad än den värld vi lever i nu.

Sedan missar du ju en extremt viktig poäng, nämligen den att det kanske är en bra lösning för den flykting som kommer att gå i din sons klass. Man kan ju tänka sig att det är bättre för ett flyktingbarn att gå i en klass med svenskar än en klass där det bara finns flyktingar och invandrare. Vad skulle du själv valt om du flytt och hade barn? Att låta dem gå i någon typ av skola för nyanlända invandrarbarn  eller att låta dem gå i en riktig skola med barn från ert nya hemland?

Oskar

#42 Äh, sägs som det är Loris M - när du såg mitt namn så gick du i taket  När du kommenterar något jag har skrivit, så riktigt ser man hur arg du är. Men det gör inget - det är helt OK 

Rätt så onödig kommentar egentligen. 😐Varför skulle jag bli arg? Visserligen glömde jag smajlisar, men jag kan ordna det nu så du ser att jag är glad. 🙂🙂🙂

#43 Det är en sju år gammal artikel. Inom pedagogisk forskning är det en himla massa år och mycket hinner hända under de åren. Dessutom är artikeln skriven av Institutet för arbetsmarknads utvärdering. Med andra ord är det ingen samhällsvetenskaplig och pedagogisk forskning. De har mest tittat på olika siffror och dragit slutsatser. Det kan man göra, men inom pedagogisk forskning tar man hänsyn till väldigt många olika variabler, gör fältstudier, intervjuer m.m. för att få en helhetsbild. Och för att överhuvudtaget kunna dra några slutsatser. 

Men i vilket fall som helst, det är inte riktigt samma sak att ha några elever som är äldre i en klass och att ha åldersblandade klasser. Som jag redan skrivit, handlar det sällan/aldrig om att någon femtonåring hamnar i samma klass som en åttaåring. Elever har (oftast) gått i skolan innan och man försöker placera dem i klasser som är så nära de klasser de annars skulle ha gått i, som möjligt. Även om de inte kan svenska så ligger de ändå kunskapsmässigt på samma nivå som jämnåriga. 

Precis som jag skrev innan, löser lärare det på olika sätt för att de ska snabbt hinna ifatt. De kan få enskild undervisning under vissa lektioner, eller undervisning i små grupper. De kan få parallell undervisning på sitt modersmål och svenska (något som forskningen kunnat konstatera som väldigt framgångsrikt), de kan gå i internationella klasser i några månader där man bara fokuserar på språket. För att sedan börja i en vanlig klass och få även ämnesundervisning m.m. 

Det är t.o.m. så att de elever som redan gått i skolan i sina hemländer i några år och kommer här kanske när de 12, 13 år, lyckas betydligt bättre i sina studier än övriga grupper med utländsk bakgrund. Det är är för att de redan fått baskunskaper och redan behärskar ett annat språk. Hamnar de i en klass med jämnåriga så brukar de hinna i fatt sina kamrater bara inom tre, fyra år.

#46 Väl talat! 👍

#49 Vad har jag gjort för att förtjäna den kommentaren? 🤔

De som är intresserade av att veta hur mottagandet och undervisning av nyanlända elever går till, kan ta del av Skolverkets samlad information. Där finns bland annat beskrivet hur detta regleras, hur undervisningen går till, filmer där lärare berättar hur de arbetar med nyanlända elever, rapporter från erfarna kommuner m.m.

Det står även så här: 

"Den 1 januari 2016 kommer nya regler gällande nyanlända elevers skolgång att införas.Bland annat införs en definition av nyanländ./…/ Det nya regelverket kräver att en nyanländ elevs kunskaper bedöms. Bedömningen ska ingå i underlaget för beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp samt för planeringen av undervisningen. En nyanländ elev ska inom två månader från det att hen har tagits emot i skolväsendet placeras i en årskurs och en undervisningsgrupp som är lämplig utifrån ålder, förkunskaper och personliga förhållanden. En nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket ska delvis få undervisas i förberedelseklass i högst två år."

Med andra ord gör man bedömningar av kunskaper eleverna har på sitt modersmål och de placeras i lämpliga klasser. Det handlar inte om några stora åldersskillnader.

I dessa dagar är väl de flesta nyanlända flyktingar?
Jag tvivlar också på lämpligheten/rimligheten att placera en 14-åring i en 2;a klass. Dels för att barnen i tvåan är så unga och en fjortonårig flykting säkerligen varit med om en hel del hemskheter.
När jag läser dina inlägg Loris M, så reagerar jag på samma sätt som fler andra i den här tråden. Snälla ta reda på lite om de andras bakgrunder och erfarenheter innan du dömer ut dem på det sätt du gjort.

#53 Vi är många som påpekat det här med olika erfarenheter och bakgrunder men det verkar tyvärr inte hjälpa. Inte heller verkar det hjälpa med ren fakta så det känns inte riktigt värt mödan att fortsätta diskussionen. Tycker dock som många andra att ditt inlägg var bra skrivet.

#53 #54

Väldigt tråkigt att ni uppfattar det så. Ännu tråkigare Lizzier_83 att du skriver så här: "Inte heller verkar det hjälpa med ren fakta så det känns inte riktigt värt mödan att fortsätta diskussionen.". Vad är det för fakta du pratar om? Den enda som presenterat ren fakta i tråden är jag, men ni verkar inte läsa eller ta till er det jag skriver. Jag har påpekat (med fakta som stöd) att det inte handlar om att blanda ihop 14-åringar och 8-åringar. Läs #52!

Ingen påstår att det är lätt eller att dessa barn inte har svåra och traumatiska upplevelser. Men jag trodde i min naivitet att tanken med den här tråden var att berätta vad man tycker och om man har kunskaper i ämnet att det var okej att dela med sig. Men tydligen inte. Tanken verkar vara att sitta och spekulera och tycka att det här är jäääätte jobbigt för de svenska barnen, för skolan, för lärare, för samhället…. 

Fortsätt ni på det temat, jag ska inte störa er…..

Vill bara slänga in en liten varning, att diskutera i denna tråd kan medföra att ni får oförtjänta påhopp och kränkningar även i andra trådar ni sedan skriver i, bara en tanke. Inlägg 22. http://forskolan.ifokus.se/discussions/5618e53b8e0e745394002c00-jag-ar-en-mobbare

#56 Så kort minnet kan vara! Det var du med flera som skrev nedsättande kommentarer mot mig i denna tråd och era inlägg blev anmälda och bortröstade. Inte mina.

#56 Agerandet bekräftar, egentligen, enbart vad jag skrev.

#29 Så ingen av de äldre eleverna som ska placeras med tvåorna är flyktingar? Det är i alla fall så jag tolkar ditt påstående.

Och om du Loris M inte tycker om andras åsikter så står det dig helt fritt att lämna diskussionen.

Detta: "#32 Att du läser tidningar, ser på TV m.m, gör inte dig till ett expert i ämnet. Jag bor också i Sverige förresten och har dessutom en adekvat svensk utbildning som gör mig till expert att uttala mig om både barn och hur de lär, tänker och utvecklas men även om skolan och skolforskning. Samt språk, flerspråkighet, andraspråksinlärning m.m. " anser jag vara mobbning, men det är ju endast min upplevelse av det hela.
Dock snurrar denna diskussion långt i från ämnet med  alla påhopp, som är irrelevanta.
Så åter till ämnet. Är det lämpligt att placera äldre flyktingelever med så mycket yngre elever?

#56 Tack för att du gör reklam för min sajt! 🙂Men har du kollat med sajtvärden här att det är okej att länka till andra sajter? 

#59 

Så ingen av de äldre eleverna som ska placeras med tvåorna är flyktingar? Det är i alla fall så jag tolkar ditt påstående.

Då har du tolkat det fel. Så klart att de är flyktingar också, men de är precis som de svenska eleverna i första hand just elever när de kommer till skolan. Att skriva att flyktingar placeras i samma klass med yngre elever kan låta mer dramatiskt än vad det är och som att det handlar om 15-års skillnad. 

Och om du Loris M inte tycker om andras åsikter så står det dig helt fritt att lämna diskussionen.

Jag har försökt men ni fortsätter att skriva till mig. Då känns det oartigt att inte svara. 

Är det lämpligt att placera äldre flyktingelever med så mycket yngre elever?

Jag har skrivit i inlägg efter inlägg att det inte handlar om så mycket yngre elever. Samt länkat till Skolverket som skriver just om detta. Det handlar inte om stora åldersskillnader. Men ingen har kommenterat det, utan många tycker att det är så mycket roligare att visa mig att: "Kom inte här och tro att du är någon. Tro inte att du kan något!". 

Visst är situationen speciell då det kommit många flyktingar under en kort period. Det ställer naturligtvis stora krav på kommuner och lärare. Jag påstår inte något annat. Men alla dessa placeringar är temporära och bara nödlösningar. Så, ja, jag tycker att det är lämpligt att flyktingelever går i samma klass med andra elever som är två, tre år yngre. Jag tror inte att de svenska elever kommer att fara så illa av det. Men det kommer att betyda jätte mycket för flyktingelevers lärande. Att de får en bra start och kommer igång med språket och ämneskunnande.

#59 Lyssnar man på filmklippet från AB, så ställs frågan om det kan bli så att en 14-åring placeras tillsammans med elever i årskurs 2. På det svarar Fridolin: "Ja". Nu är det ju fullt möjligt att Fridolin säger en sak och menar något annat (Vilket föranleder mig till att fundera över allt som Fridolin säger - men det är en annan femma.) 

Om jag utgår ifrån den uppfattningen (Fridolins) och någon reporter skulle stanna mig på gatan för att höra min åsikt (som hypotes), så skulle mitt svar bli:

"Fin tanke, men jag tror att det blir svårt att omsätta i verkligheten". 

Men egentligen är just den frågan, kanske, inte lika viktig som den som tas fram lite senare i inslaget. Nämligen den om hur olika skolresultaten ser ut i olika kommuner. Rekrytering av lärare. Lokaler. Med mera.

Jag är inte politiker eller beslutsfattare så frågorna ligger inte på mitt bord. Däremot drar jag mitt strå till stacken och, jag hoppas, att de som är tillsatta att lösa dessa knutar gör så enligt bästa förmåga.

Jag tänker att det här inte är särskilt nytt. Redan på min tid (jag gick i grundskolan på 80 talet) så fick sena barn gå om ett år eller sättas med yngre klasser från början. Bra att man lyssnar på barnen, oavsett var de kommer ifrån. Eller?