I en tid då vi förfärande ofta läser om lejda mördare i tonåren är det lätt att "bläddra förbi" alla fina och skötsamma ungdomar som aldrig får den uppmärksamhet de förtjänar.

I dagarna har det hållits två av världens största idrottsturneringar i Göteborg (förutom Gothia Cup Partille Cup i handboll) med deltagande lag från alla befolkade kontinenter, tiotusentals ungdomar där en del är en spårvagnsplats hemifrån medan andra rest med flyg i timtal, för många för första gången i sitt liv. En del har medresande föräldrar, medan andra är borta några veckor i ett främmande land och med oroliga föräldrar därhemma.

Visst händer det incidenter, slagsmål, stölder och övergrepp, när unga i en känslig ålder och från olika kulturer möts "på plan och på stan". Men en förkrossande majoritet sköter sig och stöttas av ansvarstagande ledare, matchfunktionärer och arrangörer. "Det "stökigaste" de åstadkommer är när de vill manifestera sin närvaro med ramsor typ "Sportklubben"- (klapp, klapp klapp) när de paraderar på gatorna i sin klubbs färger. Ibland med någon "träl" i släptåg som drar en lastkärra med en musikanläggning på med musik som han/hon tvingar på lagkamrater och omgivning- oförargligt och småkul, tycker jag.

Stadens restauranger och butiker får ett välkommet tillskott i kassan de här sommarveckorna. Jag blir smått rörd när jag ser dessa unga i butikskön när de lägger upp lite smågodis, en lightläsk och någon frukt, sannolikt allt vad en begränsad reskassa tillåter.

Nu har de dragit iväg, en del dyker upp som fullfjädrade aktiva i någon storklubb, medan andra ändå fått ett minne för livet, om än den där proffskarriären gick i stöpet. Som lokalboende vill jag utbrista: tack för att vi fick ha er här de här sommarveckorna- hoppas att vi fick ha er här!

Länk.