Annons:
Etikettprovocerande
Läst 2524 ggr
[Nomen Nescio]
2016-08-20 13:19

Komplimang eller förolämpning?

"För ett halvår sedan flyttade Malin Berghagen med sin son till Mallorca permanent – och saknar inte Sverige alls. Hon gillar mentaliteten, människorna och uppmärksamheten hon kan få av spanska män. – Hemma i Sverige blir man nästan dränerad för man får aldrig liksom "åh vad snygg du är" och "oj vad fin du är" eller någonting, säger skådespelerskan."---

"– I de skandinaviska länderna så blir man inte uppvaktad, jag menar det första steget. Att han tittar på en och ger den där "oj vad fin du är blicken". Vi gör inte det varken kvinnor eller män hemma i Sverige men här i Spanien och i latinska länder så är det en del av vett och etikett."---

http://www.expressen.se/noje/malin-berghagens-kanga-till-svenska-man/

I en annan tråd talas om mansfria zoner, men i språket tycks det redan finnas no go- zoner för män. Kanske har Malin missat det faktum att en komplimang till en kvinna av en svensk man är snubblande nära ett sexuellt trakasseri eller ett DO-fall? Vi är snart tillbaka i Pilsnerfilmens trettiotal, där den finaste komplimang en man kan tillåtas ge en kvinna är att säga att hon är ett rejält fruntimmer.

Medan de svenska männen på olika håll, även här, utpekas som våldsbenägna och potentiella våldtäktsmän så finns det gott och skötsamma och försagda män i vårt land som inte törs tilltala en kvinna och inte heller blir uppmuntrade till det. Istället söker de sig till Thailand och kommer hem med en hustru*, medan svenska kvinnor åker till Sydeuropa för att träffa "riktiga män". Och aldrig mötas de två…

(* Jo, jag vet att det finns riktiga fähundar som också hämtar sina kvinnor i Thailand.)

Annons:
[Hayabusa]
2016-08-20 13:44
#1

#0 Haha, snacka om att "äta kakan men ha den kvar" :)

Att ge en komplimang, blick eller på något annat sätt visa uppskattning är ett minfält som åtminstone jag inte ger mig in i. Ok, det händer - men då endast till kvinnor som jag känner mycket väl. Men även i dessa fall är jag ytterst noga med att väga mina uttryck på guldvåg. Till främmande kvinnor? Är du galen???

I Sverige är det övertramp av grova mått, särskilt om man som jag är en vit CIS-man född i Sverige.  Då jävlar…

Vad var det Veronica Maggio sjöng? "Aldrig nöjd" :)

[Hayabusa]
2016-08-20 13:48
#2

"Ola Olofsson, webredaktör på hd.se och Sydsvenskan.se och krönikör, tågpendlar och skulle vilja kunna ge komplimanger till medresenärer som genom sitt utseende får honom att haja till över något han gillar. Han uttryckte det i en krönika som publicerades den gångna helgen. Den kallades sedan för ”den minst tidstypiska krönikan i svensk tidningshistoria” i Breaking News med Filip och Fredrik i Kanal 5."

Några reaktioner:

"Det som gör det extra creepy är att du, Ola, (och andra som du) uppenbarligen har en baktanke med era ”komplimanger”. Annars skulle denna krönika kunna handla om att ge en komplimang till vem som helst. Den äldre damen för den snygga väskan, den unga punkaren för hans snygga naglar, medelålders kostymnissen för att ha valt en slips som matchar hans ögon perfekt, den yngre kvinnan för hennes snygga skosnören, och så vidare. Men nej. Det är uppenbart att den sortens komplimanger ni känner för att ge alltid innehåller någon slags sliskig creepy komponent, som att kvinnor ska bli helt till sig över att ni, förutom att tyst sitta och leka domare över kvinnors utseenden, tar modet till er för att leverera detta dömande verbalt"

" Blir så arg av din krönika och ditt sätt att tänka, Ola Olofsson. Så länge det ser ut som det gör med resten av samhället, med exempelvis sexuella trakasserier (som fasiken alla tjejer jag känner upplevt sen ung ålder), så är inte främmande mäns åsikter om vårt utseende uppskattat. Jag, som 30-årig kvinna, har granskats och bedömts och kommenterats tillräckligt för att hellre slippa alla kommentarer i kollektivtrafiken, på Ica och i det offentliga rummet än att gå miste om en ”icke-hotfull och genuin” sådan.

Det finns heller ingen som helst möjlighet för mig att veta om du som främmande man bara är creepy ”men harmlös”. Eller om du är som den där snubben som smygfotade mig på tågperrongen. Som mannen som stalkade mig på gatan efter jag varit ute och träffat vänner, följde mig ner i tunnelbanan och på tåget jag skulle ta. Eller om du är som han som satt i en bil utanför mitt hus i flera veckor. Eller han som antastade mig på ett vandrarhem när jag somnat.

Fattar du nu? Varför ”måste du” säga något alls till en främmande kvinna i det offentliga rummet? Det spelar ingen roll om du tycker att du är snäll. Eller om du är gift."

http://www.hd.se/2015-06-14/jag-ar-gift-och-sa--men-du-ar-skitsnygg

http://www.hd.se/2015-06-16/komplimanger-till-okanda-delar-lasarna

Emo
2016-08-20 17:07
#3

#0 Är det dina egna fördomar du framför där:

"Medan de svenska männen på olika håll, även här, utpekas som våldsbenägna och potentiella våldtäktsmän så finns det gott och skötsamma och försagda män i vårt land som inte törs tilltala en kvinna och inte heller blir uppmuntrade till det. Istället söker de sig till Thailand och kommer hem med en hustru*, medan svenska kvinnor åker till Sydeuropa för att träffa "riktiga män". Och aldrig mötas de två…

(* Jo, jag vet att det finns riktiga fähundar som också hämtar sina kvinnor i Thailand.)  "
Det finns de, som blir förolämpade av dina generaliseringar.

 Värd på  Pyssel och medarbetare på Pärlpyssel.
Mina figurer: http://parlkonst.se/
Emo, ägare till Emos Shop sen 1973

[Nomen Nescio]
2016-08-20 19:25
#4

#3 Jag skrev uttryckligen om kategorin  "skötsamma försagda svenska män" som sökt sig utomlands för att stifta bekantskaper efter att ha känt sig utanför här. Icke skötsamma och försagda svenska män inkluderas inte i detta, och de av dem som  hittat sin kärlek i (t.ex.) Thailand på annat sätt behöver givetvis inte känna sig träffade.  

Jag bildar min uppfattning på egna iakttagelser i omgivning och bekantskapskrets samt olika nyhetskanaler.  Här är ett exempel på när det inte gått så bra. Det finns gott om andra fall där det slutat lyckligt, och min avsikt är varken att hänga ut försagda svenskar eller kvinnor de träffat i andra länder, utan visa på att det kan vara enklare att knyta kontakter utomlands än här hemma (oavsett om man är man eller kvinna). Detta på grund av att det blivit mer komplicerat att knyta sociala relationer i Sverige. Det är min personliga uppfattning, men åtminstone Malin Berghagen tycks också anse att det går mer otvunget till utomlands.

jessR
2016-08-21 11:40
#5

Jag kan förstå både Malin Berghagen och kvinnans reaktioner i inlägg 2. Det beror på hur komplimangen ges. 

När jag semestrat i Italien har jag själv upplevt den uppvaktning man får av okända män man möter på gatorna eller på caféet. Det handlar om sättet de säger det på. Exemepel. Jag och en kompis satt och tog en kaffe och två män gick förbi, de vände sedan om och kom tillbaka för att säga att de tyckte vi var väldigt fina och undrade om vi ville ta ett glas vin med dom. De sa det på ett lättsamt och mycket trevligt sätt så att det inte gick att ta illa upp, och även om vi tackade nej var de mycket artiga och trevlig när de gick därifrån. 

Väl hemma i Sverige är det nästan bara fulla män som vågar lägga i en stöt och då gör det genom att exempelvis stöna eller vråla något opassande på långt håll eller vara oförskämda. Detta är såklart generaliserat så ingen behöver ta illa upp då jag inte menar att alla män gör så men det är den typen som jag oftast har upplevt. 

Så jag skulle gärna få mer komplimanger av okända män så länge de sägs på ett trevligt sätt utan någon blick som har en baktanke med kommentaren. Vi svenskar är nog dåliga på komplimanger generellt, även kvinnor. Vore roligt om vi kunde ge varandra en liten boost i vardagen utan att ha några baktankar :)

Att ta det första steget är den viktigaste delen av varje upptäcktsfärd och utan tvekan det mest betydelsefulla” – Platon -

kamera0710
2016-08-21 11:51
#6

Jag sade till en tjej som jag tyckte var väldigt trevlig att hon är underbar att dansa med (brukade gå ut på dans en hel del innan jag träffade den tjej jag nu är tillsammans med). Hon slutade att bjuda upp efter det…

Annons:
[Hayabusa]
2016-08-21 11:52
#7

#5 Vilket i verkliga livet blir en omöjlig balansgång i Sverige. Risken att trampa snett (i Sverige) är så uppenbar att rekommendationen blir att låta bli.  

Googla: Ola Olofsson Komplimanger

Reaktionerna är inte nådiga.

[Hayabusa]
2016-08-21 12:53
#8

En personlig observation:

Jag är ofta i vårt grannland Tyskland och även om skillnaderna är små & subtila, så finns de där. Min upplevelse är att det, som svensk man, är mycket lättare att ge en komplimang till kvinnor i Tyskland än i mitt hemland. De faller som regel i god jord, vilket inte sker i Sverige. Jag har svårt att sätta mitt finger på det, men det finns en skillnad i förhållandet kvinnor/män i Tyskland jämfört med Sverige. 

Något som absolut existerar är tyska mäns uppfattning om kvinnor i Sverige. Där lever en stereotyp bild från det förgångna kvar, en bild som inte alls stämmer med verkligheten. En del myter är svåra att ta kål på.  Eller så är det en form av önsketänkande :)

På många sätt har det svenska samhället utvecklats i riktningar som, kanske inte finns i många andra länder. Vill minnas att Sverige, som exempel, har ovanligt hög andel singelhushåll. 

Är det bara fulla (svenska) män som vågar lägga in en stöt? Säkert, men det heter ju:

"Once bitten twice shy".

kamera0710
2016-08-21 12:57
#9

#8 Ja, det är väl konstaterat att Sverige har väldigt hög andel singelhushåll.

http://www.sydsvenskan.se/2012-06-19/singellivet-kostar-mer

[Hayabusa]
2016-08-21 13:08
#10

#9 Ja, man kan fråga sig varför? Säkert har jämställdhet/jämlikhet haft en inverkan (vilket är bra), men ändå.

kamera0710
2016-08-21 13:14
#11

#10 Googlade lite:

"Ensamhushåll har blivit den vanligaste boendeformen bland oss i Sverige, över en och en halv miljon hushåll består av en enda vuxen person. Det är nästan 40 procent av alla hushåll och den högsta andelen ensamhushåll i hela världen, följt av Norge och Tyskland. 

I Sverige har vi levt ensamma hemma länge, statistiken har gått upp och ned men ser i dag i stort sett likadan ut sedan 1990. För 100 år sedan var det annorlunda – då var familjerna stora och skilsmässor var inte att tänka på. Så kom 1900-talets stora förändringar – den industriella revolutionen, urbaniseringen och den kvinnliga frigörelsen – och bidrog till att allt fler började leva i enmanshushåll.

– På 70-talet kom daghemmen och kvinnorna kunde förvärvsarbeta i större utsträckning. Det var inte längre självklart att de skulle stå i köket och ta hand om hemmen. De fick en egen ekonomi och gavs därmed möjlighet att faktiskt skilja sig, säger Eva Sandstedt som är professor på Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala Universitet.

_
Sedan dess har attityderna förändrats när det gäller människor som bor själva._

– I dag har man en mycket mer liberal syn på enboende. Innan såg man dem som ensamma, sjuka, alkoholiserade män. Det var inte förrän ordet singel kom som det kunde laddas mer positivt och tillskrivas kvinnor, säger Eva Sandstedt.

(…)

Globalt ökar singelhushållen i en annan takt. I USA mest i storstäder som San Fransisco, Washington, Seattle och Atlanta – där över 40 procent är ensamhushåll. Det är en ökning på över tio procent sedan 50-talet. I Kina går utvecklingen ännu snabbare, där har singelhushållen dubblerats under 2010-talet. Över 58 miljoner kineser, eller 14 procent av alla hushåll består av en person i landet i Öst."

https://www.hsb.se/om-boende/bokunskap/inspiration-inredning--tips/sverige-har-den-storsta-andelen-singelhushall-i-varlden/

OlgaMaria
2016-08-21 13:16
#12

#8 Vad är det för bild tyska män har om svenska kvinnor?

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

OlgaMaria
2016-08-21 13:25
#13

Personligen tycker jag det är väldigt obehagligt med den uppmärksamhet man får av män i Sydeuropa. Känner mig inte alls trygg där. Samtidigt är kontrasten mot Sverige väldigt stor - allt är så stilla och osocialt här i jämförelse. Går väl att hitta för- och nackdelar med alla kulturer. En vän som jobbade som au pair hos en familj på Cypern var med om att man diskuterade våldtäkt vid middagsbordet. En tjej hade blivit våldtagen så det kom på tal. Mannen i huset frågade - var hon oskuld? Det visste de inte men han sa att om hon var det var del fel, annars var det ok. Så galen kvinnosyn!

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Annons:
kamera0710
2016-08-21 13:29
#14

#13 När det gäller det osociala tycker jag det är en stor skillnad mellan stad och landsbygd. När jag bodde i mindre orter i Jämtland och sedan Västerbotten kände jag ibland att en fördel med att komma till större orter var att man kunde vara lite mer anonym ett tag.

[Hayabusa]
2016-08-21 13:31
#15

#12 Ja, nu är det ingen vetenskaplig fakta jag kommer med. Verkligen inte, men jag märker att den är ofta förekommande. Så ofta förekommande att jag börjar undra, så klart. Träffade några arbetskollegor från Nederländerna i våras och även där fanns myten om den svenska kvinnan. 

Jaha, vad är det då för bild? Jo, att den svenska kvinnan är väldigt liberal och sexuellt frigjord. De ligger med vem som helst och när helst de behagar dem. Faktum är att det är svårt att undgå deras sexuella begär efter män, så snart man visar sig. 

En tysk var helt övertygad om att på krogen, där var det "omvända roller" dvs det var kvinnorna som raggade upp männen.  Ja, i Sverige då. Det ända man (som man) behövde göra vara gå in på närmsta etablissemang så blev man översköljd av erbjudande av sexuell karaktär. För att inte tala om de kvinnor som slogs om att få "ta med dig hem".  Hans kollegor fyllde på med; "Ja, det där har vi också läst & hört". Mina försök att dämpa ned förväntningarna misslyckades kapitalt. Jag ljög helt enkelt :)

Jag har flera dråpliga upplevelse att berätta, men det får bli en annan gång.

Som sagt - ta det för vad det är, någon vetenskap ligger inte bakom mina upplevelser. Å andra sida - något måste det vara, tycker jag.

OlgaMaria
2016-08-21 14:07
#16

#15 Okej, hehe… Misstänker att den uppfattningen om oss svenska kvinnor är vanlig på fler håll också, i USA t ex?

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

[Hayabusa]
2016-08-21 14:29
#17

#16 Sannolikt är det så. En annan sak som lever kvar i Tyskland är föreställningen om det sociala skyddsnätet i Sverige. Man tror i regel att det är som "förr" att tandläkarbesök, dagis mm är gratis. Visst är det bra i Sverige, men Tyskland är "förbi" på många punkter upplever jag. Antal semesterdagar är fler i Tyskland t ex.

Inkanyezi
2016-08-21 16:30
#18

#15 Jovisst kan det stämma, "när det behagar dem", det är ju en del av frigörelsen och ökad jämlikhet. Jag har många gånger upplevt att kvinnor raggar, dels på krogen, men också på andra ställen. Flera gånger när jag har kört taxi och kört hem kvinnor som inte har "hittat något".

Men jag är ju härifrån, så jag är väl medveten om att det är just "när det behagar dem" som det förekommer, och att kroglivet kan vara ett ställe där man hoppas på napp. Jag har jobbat på krogar, både i Sverige och Tyskland, liksom i Schweiz och Frankrike. Raggandet förekommer från båda könen, och det är rätt många som går ut för att hitta någon att ta hem.

Men skillnaden på andra håll är ganska stor. I Spanien råder ungefär det som Malin beskriver, och jag vet inte om det är mer på Balearerna än på andra ställen, men att det förekommer över hela den iberiska halvön är ganska klart.

Det enda ställe där jag har uppfattat mig själv mer som villebråd är Kuba, där uppvaktningen är så besvärande att man ibland måste säga ifrån. Sist jag var där kom en ganska ung flicka fram och kysste mig på kinden och föreslog att vi skulle slå följe. Jag hade sett henne vid ett tidigare tillfälle, men inte talat med henne och definitivt inte raggat på henne. Men det är bara att inse att jag är högvilt där.

Och jovisst, det händer mig ofta att jag får komplimanger av kvinnor på Kuba utan att det handlar om inviter. Det är en del av det sociala samspelet. De ger komplimanger som: "¡Estás gordo!" Eller så kan de oroas av att jag har magrat så mycket och kommentera det och fråga om jag mår riktigt bra - och de vill gärna ha ett ärligt svar. Och så förekommer också inviter i mer eller mindre förtäckt form. Som när en av min frus bekanta frågade mig: "¿A tí te gusta la papaya?", som var en fråga med dubbelmening, som jag besvarade med: "¡Claro que sí! - ¿Y a tí te gusta la caňa?" Hon blev lite snopen över att jag hade förstått det dubbla budskapet, och alla runtomkring skrattade. Men det handlar alltså mest om ett socialt samspel.

Komplimangerna i länderna kring Medelhavet är en del av machismen, och den handlar i stor utsträckning om att mannen är den som leder i alla turer, medan kvinnan ses som mer passiv. Här i Sverige tror jag vi ser kvinnor som mer självständiga och aktiva, men jag kan ha fel.

Malin tycks trivas, och det är väl bra?

Grodan
2016-08-21 23:19
#19

Om jag får en komplimang av en man, oavsett varifrån han kommer, så antar jag att han bara vill doppa… Sen om han tittar på mig som om jag är en bit kött, känner jag mig billig, äcklig och obehaglig till mods.

Jättetrist, men så är det. MEN jag har ett pedodrama i barndomen att skylla på ia f.


❤️ Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~ ( http://gerodean.se/ecards ) ❤️

penke
2016-08-23 23:28
#20

inget nytt under solen, jag känner igen trådstarten sedan flera gånger/sammanhang
 "ropet" *SE MIG*

vissa av oss, är fåfänga, tycker o att bli ..uppmärksammade, flirtade/raggade på
 det har jag också blivit(..några ggr..), det ÄR tok-härligt *ler*
och tycker det är trist, när jag har en dålig ..hår-dag…(inga flirt)

och jag förstår --boosten av egot
 när kvinnor åker söderut, mallis /Gambia..
o män österut/Thailand
ja, jag har varit där också, ung o snygg.. var uppmärksamheten påtaglig när jag  var/passerade vid  dåtida turist-orter
(då var jag naivare,  såg mig inte bara som --plånbok/"bra gifte")

jag har inte/funderar sällan, på hur den tas emot, när jag delar en komplimang,
 de är bara ärliga, rakt på, uppskattning

många, är ovana.. har svårt att ..ta en komplimang
märker jag det, står jag inte kvar o "kräver" en reaktion..
den får bara sjunka in, så de somnar med ett leende …

   penke

Annons:
[Nomen Nescio]
2016-08-24 07:15
#21

#20 Tror du nämner något tänkvärt där Penke- kanske är vi dåliga såväl på att ge som att ta komplimanger? Finns kanske skäl att öva…

Aliena
2016-10-06 02:16
#22

Men varför vill Malin etc ha komplimanger om just utseendet? Som om det var det enda som räknades för kvinnor.

Uppskattning vill väl alla ha, men kan man inte få det för att man gör något bra på jobbet, är en bra vän etc? Fast då får man det inte av män på gatan, om det nu är det viktiga.

Upp till toppen
Annons: